Jag som driver denna kennel heter Helen, jag är av årgång -97 och är precis som alla andra kvinnor och vin. Jag blir bara bättre med åren!
Nämen skämtåsido, jag är en lättsam, driven och arbetsam människa som är uppväxt med djur och natur. Jag kan med lätthet säga att jag är uppväxt mycket närmare naturen än de flesta. Jobbar som lastbilschaufför, så min tik Tjejen är uppväxt i en timmerbil.
Under min uppväxt så har vi haft en hel del Östsibiriska laikor, finnspets och nån blandras - som jag såklart tvingade att hoppa agility hinder, göra tricks och gå på utställningar med. Jag var även med min pappa ofta ute i skogen som liten, hundar och deras genetiska drifter är väldigt fascinerande och hänförande. Man får inte glömma vad man köper, vilket jag kommer vara viktig att prata om vid tal om intresselistor, vad eran bild av eran hund är så det blir det bästa hemmet för den framtida valpen.
Jag kom i kontakt med västgötaspets första gången 2016, då en nära vän köpte en. Min mamma vart helt förälskad och skaffade sin första 2019 efter ett ivrigt letande. Susanne på Kärradalens gav mamma förtroendet för Kärradalens Knutte Knäck, - som var anledningen att jag köpte min Dammstugans Finna N av Annika. Det är ett stort förtroende att få köpa en valp. Jag är evigt tacksam.
Jag har rätt enkelt för mig att råka “nörda” ner mig i saker, och Västgötaspets är en grej som blivit mitt absoluta favoritintresse. Jag älskar fakta, stamtavlor och jag vill nog inte ens veta hur många timmar jag lagt ner på att bara kolla igenom stamtavlor för att det är intressant.
Jag är influerad av många olika uppfödare som även gett mig chansen att få ta del av deras kunskap och få vara med på RAS- möte.
Elina på Bumblans Kennel gjorde så jag öppnade ögonen för just detta med genetisk variation och hur viktigt det är för rasens överlevnad.
Eva och Leif på Ramsebergets Kennel avlar mycket på att bevara vallanlaget vilket jag också tycker är otroligt viktigt! De är även en av få kennlar jag ens vet om som verkligen tänker på rasens riktiga ursprung.
Susanne på Kärradalens Kennel har gett mig alla verktyg att våga stå med näsan högt och vara stolt, samt lärt mig allt om domare, tips och trix. Hon har hejat på oss på varenda utställning runt norden då Knutte blivit SEUCH,NOUCH & FIUCH, - än så länge. ;)

Sen utöver just västgötaspetskennlar så har min lapphunds uppfödare Carina på Fredsborgs låtit mig vara med på två kullar med lapphundar på undersökningar, att få hälsa på och lära mig av henne. Vilket är guldvärt! Även hennes dotter MoaLill på TannieCreeks har gett ovärderliga tips!
Även en stor inspiration och motivationsmänniska är Carina som grundade Norpatorpets Kennel, hon är en sådan enorm kunskapsbank om precis ALLT!

Jag tror på att man ska vara ödmjuk och suga in all information man kan få av de som håller på, alla har nånting bra att ge och jag tror verkligen att alla har en god tanke på sina uppfödningar. Särskilt viktigt med en sådan liten ras som västgötaspets.